Solrusig gräsligt lycklig
grönbetar jag ängarna.
Om jag fick bestämma
skulle allting heta någonting
annat än vad det kallas nu –
och det skulle ske med
en klingande klargrön röst
som gör att världen tappar andan.
Ibland vill jag bara stå
och glo med mörka ögon
utan förakt och låta gräset
passera fyra magar.
Och vore det inte för flugorna.
