Blankt skinande bardisk
med gäster som blir allt fullare
för varje natt som går.
Nymånen tassar på tå
efter nattens krogrunda,
lutar sig blött mot inget.
Också gräset dricker sig rusigt
på rött månsken. Sveper det sista
ur pionernas skära glas.
Stängningsdags på Full Moon Bar
Stefan Albrektsson Poesi 