Ibland slår en minneslucka upp nära ögat
en bild fladdrar förbi i ögonvrån
en blixt slår ner igen på samma ställe igen
ett spöke går ljudlöst genom väggen
katten slinker spårlöst runt hörnet
utan lindblomste och madeleinekaka
I den väl inrökta bilen hukar
pappa vråk som håller ratten
mamma mås röker och i baksätet fågelungarna
stora kråkan, mellan-knipan och den minste
som varken kan simma eller flyga än
på väg till farmor knölsvan farfar jorduggla
De små flyger fritt därbak
stressen skyndar och gasar fram på den långa rakan
mellan de stora klippväggarna ner mot fältet
där Arne Imsen brukade slå upp sitt tält
yvigt flaxar brinnande Fenix väckelse bland träbänkarna
handklapp omvändelse evangelium pärleport och elektriskt dragspel
Där tar pappa vråk en rövare –
kör om en bromsande lastbil och längre fram
frontalt kommer en mötande, vår fågelbur rör sig i ultrarapid
fjädrarna darra vingarna slår ut ur struparna skri
och svettigt grepp om ratt så missar vi med en hårsmån
den ofrånkomliga krocken med en annan migrerande fågelflock
(Efter läsningen av Billy Collins, ”Snodden”/“The Lanyard” från “The Trouble With Poetry: and Other Poems”, 2005, översättning av mig själv… dessa går att läsa här.
Stefan Albrektsson Poesi 