Vår lilla sjö har också hävts av urtida hav,
upprörd brusande havsvåg.
Eftersom vi inte byggt en inomhuspool,
tempererad och sanitärt kaklad,
är vi på den säkra sidan.
Vårt ”ja” är nu en enkel eka vid bryggan
nere vid insjöns vattenbryn
där ytan andas som morgon.
Även på en insjö speglar sig natthimlen
genom diset och inne i vassen rör sig
ett stim spigg som kvicksilverkulor.
Tiden och trollsländorna står plötsligt still.
Ringarna på vattnet håller också sitt ord.
Runt sjön når vattnet alla stränder.
(Efter läsningen av Vasco Graça Mouras ”min älskade…”)
Stefan Albrektsson Poesi 