#4
väckla
om natten skrämlar
en syn
en mycket mörklig
sådan
då en stor fyllosof
lämnar
den blå snarkbänken
flygande
på drömda vinglar
ögonen
sluttar i bakgatan
tråden
leder hela vägen
hemlig
slår upp ögonlyckan
i små
glas
ögon
gått i långa steg
på drömma ben
sjöfara
& bin
& söta honungar
sjunker för full hals
frånvarg
(Efter läsningen av ”Väck mig…” ur ”Kometkarta” av Lina Hagelbäck).
Stefan Albrektsson Poesi 