Fyra knytnävsstora kaninungar
provar sina reflexer med ystra kast,
hastiga hjärtan och vaksamma ögon.
Öronen genomlysta, orangea antenner
som vinglande vakter.
Det är frukost i kaninernas rike:
här bjuds morgonsol och skirt gräs.
De blir inte längre skrämda
av duvorna som flaxar
med klappande vingar.
Efter frukost är de snabba.
Tar knixiga skutt över gräset,
in under huset för att sluta
sina stora ögon till hastigt
växlande kanindrömmar.
Nu har också människorna fått frukost,
middag och kvällsmat. Ett växande molntäcke
dras upp över huvudet. Cirklande svalor
snappar skymningens knott. Så annorlunda,
men vem är jag att fixera preferenser?
Jag som strax drömmer
med öppna ögonblick.
Stefan Albrektsson Poesi 