Bild-/diktstafetten med Gunnar Sjödin fortsätter.
Dikten är denna gång gjord till bilden ”Blott blått & orange”.
Det var blått en dag,
våra ögonlock gick sönder.
Tiden som förliste, drunknandets törst,
den förödande virvelns händer,
brottsjöarna bröt in över smärta,
slog oss sanslösa, meningslösa garn.
Brutna moln i träd, sönderslitna, utdragna
i mörkret med säckar över huvudet.
En sanning som inte andas har blivit en pistol.
Till och med bokryggarna
vänder sig från oss.
Allt ryggar tillbaka.
Påminn mig om att vi ska dö,
och hur jag ska säga du
om jag bara förstod detta.
Stefan Albrektsson Poesi 