Elia muttrar bittert i grottan
det är glest mellan tänderna
försöker skrika utan kursiverade versaler
sötebrödsdegarna häller aspartam i tanken
fradgarna glödgar det som är utanför de egna murarna
grötrimmarna i småtimmarna dränker Ferlin i bensin
stafvelarna blinnda för rödvågsunderstrykningar
loppkammarna hittar två förlorade kommatecken , ,
speglarna speglar sig själva sig speglar speglarna
gosmyssjälarna vemodsbäddar fjäderdunssmekningsbra
svårmodarna sippar rakbladigt snittad svartsyn
sär skrivarna i klädda över naturlig tve dräkt
kärleksbombarna släpper både lustgas och applådåskor
hobbyjapanerna försöker hitta sin svans efter stavelsekoll
facebookarna låter caligulatummarna tala
syntaxarna bundna tuggar meningsbyggnadsben från saol
obegriplingarna gräver bråddjupa invändningar
jagjagarna tappar sina egodelar över dansgolvet
plattitydskorna klapprar ivrigt hand i hand
när evolutionen gör sin moonwalk i grottöppningen
Stefan Albrektsson Poesi 