#79
Kanske ska jag bli en guru
efter det att jag skrivit klart
självhjälpsboken för floder:
”Vet vattnet att det är vått?
– Hur du finner, helar och flödar
med din inre drömström”.
Jag frågar en pålitlig hund
(genom att fresta med ett ben)
som genast svarar ”Nej!”
och därefter en solkatt
som inte kan sluta skratta
(på katters avmätta sätt)
då den förföljer sin egen svans.
(Efter läsningen av Gabriel Celya ”Jag talar om oss” och ”Stilleben”, ur ”Spanien i mitt hjärta” i urval & översättning av Thomas Almqvist)
* * *
#80
Spridda samtal bland okända.
Fuktvarmt härinne efter regn.
Det luktar minnen och bakverk.
Att springa är ju enkelt
om jag får välja själv,
säger löperskan som ska lägga puzzel,
rensa grejor på semestern.
Det blir nog Tylösand,
och Fredrik håller i trådarna.
Tar en cola i ringprydd hand
och har dåligt samvete
över sitt tv-spelande
även om Fredrik inte påverkas.
Jag kan sitta i timmar i trance
i denna psykiska aktivitet
som är intressantare än det fysiska.
Hon har en timer som räknar ner.
Men vem ska betala? Tre gånger sju,
tre gånger åtta – vem betalar?
Krister svarar ”Krister” i telefon
med stor självklarhet.
(Efter läsningen av Federico García Lorca ”IV Skola” och “Fullmåne”, ur ”Sviter” tolkade av Marika Gedin)
* * *
#81
Hösten stiger ur marken,
rör redan vid bokens löv.
Vågorna krusar, det skrivs
med kvicksilver på ytan.
Kylan kryper in i kläderna
som bläcket sjunker in i pappret.
Det är få saker som kan göras
ogjorda då de redan rotats.
Även om jag sväljer bergen
kommer duvorna att sucka
när regnen drar in över oss
grenarnas teckenspråk talar
otydbart men tydligt att det är här
jag är med mitt halva hus.
(Efter läsningen av Federico García Lorca ”Sonett” och ”Kasida om gråten” ur ”Generation 27!” urval & tolkning av Anders Cullhed)
Stefan Albrektsson Poesi 