#58
Jag ser mängder av humlor under blommande lindträd.
Många av dem andas fortfarande,
pulserar som små svarta hjärtan.
Lindblommornas lockelse måste vara stor
eftersom humlorna återvänder om och om igen.
De lägger mer energi på att leta efter gudadrycken
än vad de får i sig då de väl funnit den.
Det är många humlor och mycket lite nektar.
Tydligen dör de i en berusande undernäring.
De faller bland maskrosorna, rullar ihop sig i fosterställning,
andas och blir plötsligt stilla. Varför ger de sig inte bara av?
Farsan kunde kröka! Jisses, det kunde han verkligen!
Cykelbanan under lindarna är full av humlor och solsken.
(Efter läsningen av Miguel Hernández ”När du andas” och ”Låt havet råda mig”, ur ”Spanien i mitt hjärta” i urval & översättning av Thomas Almqvist)
* * *
#59
Caligula skrudad i vanvett
pekar skriker: Vill ha månen!
Kryssmejseln gnager magen
orolig alltid. Här en voodoodocka,
nålarna ligger beredda.
Hundskall blandas med barnskratt
och uppskurna vrister,
en skuggteater i tomrummet:
Här spelas skuggteater på tunna väggar.
Tristessen äter ögonen ur huvudet på honom.
Jag snyter ur mig det svarta hela vintern
i näsdukar som vinkar farväl.
(Efter läsningen av Federico García Lorca ”Tre avtryck av himlen I”, ur ”Sviter” tolkade av Marika Gedin)
* * *
#60
Blå dag.
Två blå
flugor
hukar
på ett kaffebord,
en cirkel av sten.
Slutet av juli,
i ladugårdsmörkret vaknar
skördetröskans tankar.
Blå dag.
(Efter läsningen av Federico García Lorca ”Fält” och ”Den stora spegeln” ur ”Generation 27!” urval & tolkning av Anders Cullhed)
Stefan Albrektsson Poesi 