#202
Det finns ingen prydlig död,
ingen sanitär variant
som viker ihop sig
likt ett nystruket sänglakan.
Det är mer likt storlommens läte
när det skär genom vårkvällen,
då den ensam söker sin nästa
på en insjöyta som inte blinkar.
(Efter läsningen av Wisława Szymborska ”Uppifrån sett” och ”Terroristen, han ser”, ur ”Aldrig två gånger” i urval & översättning av Per-Arne Bodin och Roger Fjellström)
* * *
#203
jag cirklar
jag utan mitt
centrum utanför
ett hjul runt
en gräll karusell
en uppdragen speldosa
(Efter läsningen av Federico García Lorca ”Madrigaler I & II” och “Dikt från festen”, ur ”Sviter” tolkade av Marika Gedin)
* * *
#204
självförakt och självnedsättande
blir perfekt som uppåttjack
när du far fram på broar
byggda av andras pengar
och de där plaststolarna du gled i
fastän du inte ville
längtade du hem redan morgonen efter
och väl hemma längtade du bort igen
runskriften inhuggen i granit
lättare att radera om du är regnskurar
(Efter läsningen av Manuel Altolaguirre ”Avgudarök” och Pedro Salinas ”Pojken min…” ur ”Generation 27!” urval & tolkning av Anders Cullhed)
Stefan Albrektsson Poesi 