Duettsamarbetet med fotografen Gunnar Sjödin fortsätter.
Här en dikt skriven till bilden ”Vendesi”.
δός μοι πᾷ στῶ καὶ τὰν γᾶν κινήσω. (Arkimedes)
Ge mig en fast punkt och jag ska rubba jorden.
Jag kanske finner mig själv i den utdragna
tristessens långa och ljumma badkar
eller så nöjer jag mig motvilligt med att allt är
som det helt enkelt är och jag får finna mig
i någons spegelglasögon. Det hjälper mig föga
då födelsemärket växer som en fiskmås
ruvar sina spräckliga ägg med fullmånen
som krona och de skrikande blommorna
snubblar nyfödda blinda omkring mina ben
för att se om jag vårdat mig om min själ
när jag frågar mig: Var börjar mitt innersta?
Stefan Albrektsson Poesi 