Meister Eckhart

Hochheim: jag låter stadens namn vältra sig i saliv
innan jag hostar heretikerns verkliga namn. 

Flod av ljus tränger igenom de väldiga portarna,
i samklang med barnaföderskans skrik, 

och den nyfödde talar ett tydligt teckenspråk
om gnistan i mörkret, om grund, spegel och återsken. 

Kättarbålen värmer kalla händer. Den stora tomheten råmar,
dräktig av Guds skratt och evigt Enfaldig födelse.

Det är inte för sent att vakna innan man dör.