#79
Krökt över krökt jord
snörräta planteringsrader
murmeldjur och orm
bland späda plantor
(Adam, var är du?)
böner i privat Paradis
frambringar nio skäppor
och tolv kvarter bönor
av transcendental art.
(Efter läsningen av Eva-Stina Byggmästars ”Dröjer sig…” och ”Du är blåbäret…”, och ett uns Thoreau och Första Moseboken)
———-
#80
Vad än de där fiskarna heter
som håller rent i ditt akvarium
borde de få en stor eloge.
Om morgonen kammar vinden igenom
den kala rosentryns ostyriga frisyr –
också det ett viktigt jobb i tystnad.
Själens sopgubbar jobbar övertid,
slamrar med tunnor och kärl
medan jag sover.
(Efter läsningen av Jack Kerouacs “Synen svår…” och ”Dikt”)
———-
#81
I begynnelsen var svart och tråkig
efter att skalet lämnats finns ingen återvändo
från inte och aldrig krokig
väg går över tomma himlen skrika
där ägg en gång var inte och aldrig
den ende förtär sig själv skaka
allting är ingenting för mig och aldrig kläcks
och aldrig läks inte utan skräck
sjung lilla svarta tunga utan sång kräks
inte och aldrig där mörker av ägg läggs
strax flaxar näbb och klor
(Efter läsningen av Ted Hughes ”Två legender” och ”Härkomst”)
———-
Stefan Albrektsson Poesi 