jag har snö i sinnet inte en storm
(jagar förbi därinne, flyktens form)
mera som en is på en skyddad skogssjö
(flera kom men spårens lydnad tog adjö)
jag har nyutslagen snö på tungan
(idag bar taktslagen död då ångan)
stilla som ett snöfall i ett fruset ögonblicks fotografi
(trillar konfetti, brödfat lätt, ruset, dönickes solograv i)
står jag med ansiktet uppvänt
(gårdag led kanske hudflängt)
och fångar snöflingor med ögonfransarna
(språk, tungan, adjö vingar gled, egon svansar bra)
(Efter läsningen av ”XV” i ”Tävlingsdräkten” av Jonas Gren)
Stefan Albrektsson Poesi 