Mina händer fäktade fort och hårt
i luften då han spelade
revbenspolka på mitt arma bröst.
Jag försökte knäa kräket i ryggen,
men han satt alltför högt upp.
Med sina knän pressade han ner
mina armar i gräsmattan.
Om detta var kriget,
så undrar jag vad kriget handlar om?
Det handlade inte om att ha rätt –
rätt och fel spelade ingen roll.
Jag kunde inte formulera det då,
men det var fråga om makt,
den simpla vissheten om vem
som var över eller under,
själva ordningen i hackordningen.
Så där höll det på, kriget.
Det flyttades spelpjäser.
Ibland skälvde det till i hierarkin
som när en leksaksbil faller
nerför en trapp eller vinden
kammar igenom en asp eller som rasslet
av en cockerspaniels klor
mot fiskbensparketten.
Jag hör det där obehagliga ljudet ibland –
på avstånd eller på nyheterna
eller vid en fotbollsplan
där föräldrarna står vid sidolinjen
och radiostyr sina telningar.
(Efter läsningen av ”Handen på en gammal människa…” av Maria Wine i ”Där skönheten tigger sitt bröd”)
Stefan Albrektsson Poesi 