#85. ”Maktskiften”
Vargarnas löften ger jag inte mycket för.
Inte heller dem som är så glada i guld
att de fyller alla andras fickor med hål.
En dag vänder det och nya vindar blåser
lika hårda som börshajarnas slipsknutar.
Giljotinerna skiljer bara huvuden
från kropparna och de nackade tupparna
står snart upp igen i talarstolarnas sken
och fyller andra fickor med giriga hål.
(Efter läsningen av ”Att stjäla tid”, ur Robert Blys ”Min dom blev tusen år av glädje” översatt av B. Gustavsson och M. Ringgren, och ”Runosången 17-18” ur ”Eddan”, tolkade av Edvin Thall)
—————
#86. ”Jag undrar”
Var börjar alla frågor?
Vad är det som störtar kråkans kärva näbb om våren?
Hur många vågor har släpat fötterna över dessa klippor?
Vilken sorg ekar bakom duvans bröstben?
Varför bleknar familjefotot och töms på innehåll som ett vindsförråd?
Vem bestämmer när barnets tavla skall plockas ner från barndomsrummets vägg?
När tar frågorna slut?
(Efter läsningen av ”Vagnen och klippstupet”, ur Robert Blys ”Min dom blev tusen år av glädje” översatt av B. Gustavsson och M. Ringgren, och ”Vaftrudners ordskifte 1” ur ”Eddan”, tolkade av Edvin Thall)
—————
#87. ”Kort reflektion över en reflexion (på Mössebergs kurort)”
Himlen speglas i glasbordet.
De höga popplarna sträcker sig neråt.
Mina ögon ser både genom glaset
och dess yta där en myra kryper över himlen,
mitt ansikte och popplarna.
(Efter läsningen av ”Hur papegojan lär sig tala”, ur Robert Blys ”Min dom blev tusen år av glädje” översatt av B. Gustavsson och M. Ringgren, och ”Vaftrudners ordskifte 2” ur ”Eddan”, tolkade av Edvin Thall)
Stefan Albrektsson Poesi 