#91. ”Skuldsanering”
Vi drar dagen för ögonen,
österifrån höljer oss natten.
När alla lån är betalda
kommer huset stå kvar
och varje spik vara ett avsked.
(Efter läsningen av ”Lovprisning av lärda”, ur Robert Blys ”Min dom blev tusen år av glädje” översatt av B. Gustavsson och M. Ringgren, och ”Vaftrudners ordskifte 6” ur ”Eddan”, tolkade av Edvin Thall)
—————
#92. ”Tidsresenär”
Höjderna dryper av dagg.
Vad kallas floden som skiljer oss åt?
Jag styckar den tynande tiden,
balanserar på eggen.
Hjorden drar vidare därunder
och jag låter mig falla
genom årtionden falla.
När barndomens röst når mig
på den andra stranden
är jag bara ett år gammal.
(Efter läsningen av ”En flotte av gröna stockar”, ur Robert Blys ”Min dom blev tusen år av glädje” översatt av B. Gustavsson och M. Ringgren, och ”Vaftrudners ordskifte 7” ur ”Eddan”, tolkade av Edvin Thall)
—————
#93. ”Flyktigt ögonblick”
Fönster i skogen
fåglarnas brinnande tungor
lågor ur stenarna
björkarnas lugn
virvlande blod
ingenting av det som sägs ligger kvar
Vad ska jag göra?
gå på stället marsch?
dröja kvar i ögonvrån?
Någon stänger en dörr vars färg
får mig att skratta hysteriskt
mitt namn betyder ingenting
Jag behöver söva alla katter i stan
för att ge fri lejd åt kaninerna
vilka behöver en flyktväg
lika väl som någon annan
(Efter läsningen av ”De fem värdshusen”, ur Robert Blys ”Min dom blev tusen år av glädje” översatt av B. Gustavsson och M. Ringgren, och ”Vaftrudners ordskifte 8” ur ”Eddan”, tolkade av Edvin Thall)
Stefan Albrektsson Poesi 