Diktutkast i 120 (#106-108)

#106. ”Doftminne”

Ett puder som luktade dödgrävares händer.
Men först: tv:n, en mahognymöbel.
Jag tryckte näsan mot skärmen och såg
röda, gröna, blå och gula punkter.
Då man stängde av den dröjde bilden kvar,
krympte in mot mitten och försvann in i det svarta.

Farmors doft, jag minns hennes tjocka armar
med två små fördjupningar på armbågarna.
Jag trodde att hon blivit biten av en råtta.
Huden hängde på armarna och dallrade
under den storblommiga klänningen 
då hon kavlade ut degen. 
Hon luktade åskrädsla 
(detta himmelens hundskall),
en kvalmig och samtidigt mjuk doft
satt kvar i näsan långt efteråt, femtio år senare.

(Efter läsningen av ”Den blinde Tobit”, ur Robert Blys ”Min dom blev tusen år av glädje” översatt av B. Gustavsson och M. Ringgren, och ”Vaftrudners ordskifte 21” ur ”Eddan”, tolkade av Edvin Thall)

—————

#107. ”Kvistar i kläderna”

Jag förstörde en tavla jag målat, frustrerad 
över mitt eget resultat – en Rembrantimitation –
och frustrerad över farsans fylla slog jag ett hål 
genom målningen och skyllde det på honom.
Jag iddes inte reparera den – vår relation
var en tafflig målning. Den försvann åt sitt håll och jag åt mitt.
Vi gick in i varsin skog av umbra och skam. Jag hittade ut,
och jag kan fortfarande finna kvistar 
från skogens träd som fastnat i kläderna.

(Efter läsningen av ”På besök hos min lärare”, ur Robert Blys ”Min dom blev tusen år av glädje” översatt av B. Gustavsson och M. Ringgren, och ”Vaftrudners ordskifte 22” ur ”Eddan”, tolkade av Edvin Thall)

—————

#108. ”Det spelar ingen roll”

Det spelar ingen roll eftersom det finns skalbaggar 
som skimrar i gräs likt små oljefläckar i en vattenpöl.

Det spelar ingen roll då jag tiger 
bland tvivlarna och talar tystnad med tillitarna.

Det spelar ingen roll om ett barn ylar eller sjunger.
Det är inte lätt att veta vilket det är.

Det spelar ingen roll på morgonen, den kastar sten,
det svarta håret, en gardin.

Det spelar ingen roll att jag skriver mer 
än vad som ryms på ett papper. Vi talar med oss själva först.

Det spelar ingen roll då jag bubblar liv liv liv
och solen slår in fönsterrutan.

(Efter läsningen av ”Vingar växer ut”, ur Robert Blys ”Min dom blev tusen år av glädje” översatt av B. Gustavsson och M. Ringgren, och ”Vaftrudners ordskifte 23” ur ”Eddan”, tolkade av Edvin Thall)