Plötsligt

Man är tre eller fyra,
har en röd Bambinocykel
med livsfarlig handbroms och plåttank,
och plötsligt är man femton och målbrott,
släpar en NSU-moped
genom blötsnön. Det är kattguld,
skatskatt, där strändernas salt
gränsar till torrlandet. 

Mina rädda armar hänger.
Tagen på bar gärning och torr mun.
De spräckta läpparnas tigande.
Slanka rönnar viftar med fingrarna,
växlar in grönt mot rött. Övergången
sker om natten. Då forslas åren
mellan världarna. Jag lever i ett gränsland
som rör både vått och torrt.
Draget släpar på botten
i hopp om att en blixtrande fisk
ska hugga. Månen flyter
som en plastpåse på ytan.
Vårt liv flyter som en måne. 

Kniven rör sig med stor försiktighet
omkring benen. Precis som den där
japanska delikatessen: om man skär
det minsta för nära kommer matgästen dö
förgiftad. Då gäller det att lita på kocken. 

Femåringens svarta kläder
får en plats långt in i garderoben.
Därinne tränger skuggan in
i tygerna och löses upp. Det är därför
svarta kläder blir varma i solljus:
skuggan i dem skapar friktion
då den försöker att fly.
Det är ett stort arbete
att samla in skuggan igen. Man måste
locka den med skuggsocker och tystnad
och plötsligt är man fyrtioåtta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close