#358
Ögonen är en lång väg
rakt igenom den öppna spegeln
och rösterna ropar
att historien står inför dig.
Ögonen är en lång väg
att resa tillbaka
till innan och efteråt
är spegeln öppen.
De långväga ögonen
öppnar spegelbilden
dörrar vindlande trappor
jag håller mig fast vid karmen.
Lång väg för ögonen
att ett ögonblick gå in i
de egna ögonen och falla
bakåt i skuggorna kliva ur bilden.
(Efter läsningen av W.S. Merwin ”Spegel” och ”Resande”, ur ”Vykort från Maginotlinjen”, översättning Ö. Sjöstrand, L. Söderberg, T. Tranströmer och J. Östergren)
* * *
#359
Trogne broder myra släpar
sin döde broder myra
planlöst över betongen.
Den karta han tidigare
burit inuti sitt myrhuvud
har förlorat sina koordinater
och ersatts av den dödes kropp.
Han släpper då och då taget,
går ett varv för att orientera sig
och finner bara den andre,
den som inte längre är där.
(Efter läsningen av Louis Simpson ”Tystnad” och “På klippavsatsen”, ur ”Kaviar på begravningen”, till svenska av Stewe Claeson)
* * *
#360
Jag vaknar till stjärnorna,
perforeringen av mörkret pågår
och det daggtäckta gräset stiger
mot fåglarnas morgon.
(Efter läsningen av Pablo Neruda ”Det sorgliga” och ”Kriget” ur ”Personliga dikter” urval & tolkning av Artur Lundkvist och Marina Torres)
Stefan Albrektsson Poesi 