Början: framtid bakom ryggen,
de skruvar på ett blint huvud på dockan,
bara en dåre försöker övertala sig själv
att blixten och mullret är samtidiga
när sommaren samlar ihop sin trädgård
och lägger ett kanske i en kappsäck
och slutet: inte en punkt.
En eka ett hav, bakom ögonen är ingen
hemma, ser att ingen som ser hör
signalerna från dimhornet,
vänder huvudet och vet att det här är
inte slutet: inte en punkt.
(Efter läsningen av: Inger Christensens ”LOGOS: SCENEN: symmetrier 2” ur samlingen ”Det”, översättning Marie Silkeberg)
