rubrikerna hänger sig blodsprängda
stirrar in i varandras rädda ögon
blockbokstävernas aggression
smälter samman av branden
som tvinnade händer knutna
knytnävar i fickorna fruktar
sparkande eld siluetter
skuggfigurer av det egentliga skriket
som ger skuggan faller
de hängda frukternas appeller
man plockar ner de gamla tavlorna
porträtten släpade inför tribunalen
släkternas syskon väntar
faller inte långt från trädet
under solens egg röd och saftig blank faller
faller trummans muller
glömskans blodstänkta matta
klingande egg sjunger faller alla
visslar och faller alla
som äpplen i korgen
slagorden slagorden
slagorden hängs från murkrönen
gränderna trånga gatans födelsekanal
jublet plockar skriken
jublet över korgarnas frukter
skördas röda och saftiga
har inga skrik kvar
fruktar bara läpparna
som dragits upp till hundars grin
röda och saftiga
Stefan Albrektsson Poesi 