Hyllningstanka till Pjotr Kropotkin vars själva titel är klart längre än antalet stavelser som tillåts av haiku- och tankapolisen vilken patrullerar stavelseräknandets hårt hållna gränser, och som både jag och Pjotr skiter gladeligen i

det finns nåt hoppfullt
i de röda knytnävar
rosorna lyfter

som drömmar om nåt annat
som drömmer om tillsammans

Lämna en kommentar

search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close