Diktutmaning #1 – #6

En lek initierad av Peter Nyberg. Leken går till såhär:
1. Välj ut tre diktböcker som du tycker om och har läst tidigare. Mitt urval av böcker är: Ingela Strandberg ”Lyssnaren”, Robert Bly  ”Krig och tystnad”, och César Vallejo ”Mänskliga dikter”.
2. Läs två dikter (eller två avdelningar eller två sidor eller två vadsompassar). Tänk inte så mycket, njut!
3. Skriv en dikt. Den behöver inte var påverkad av det du läst eller också kan den vara påverkad av det du läst eller också kan du bli påverkad. Av det du läst företrädesvis.
Leken är tänkt att fortsätta i 90 dagar (Gud hjälpe!)… Således väntar ytterligare 84 dikter på att väckas ur läsningarna.

#1

Jag hann inte säga ”Sesam!”
eftersom dina ögon försvunnit
och jag – hjälpsam, alltid redo –
ska läsa din flyende horisontblick.

Nej, jag vet inte heller,
men de kommer utan svar
och de dreglande käftarna gläfser
efter stackaren som såg något annat.

(Efter att ha betraktat Vallejobokens omslag – första läsningen, och sedan Vallejos ”Svarta budbärare”)

         ———-

#2

Utanför ljuscirkelns krets
fortsätter barnet att gå:

Bär med sig allt det sedda, 
den invändiga kartan, oktoberdrömmen,

påfågelögats flykt över fälten,
spiken där Arkimedes hänger upp rocken

i tomheten, cigarrettglöden 
från otaliga stjärnor tänds

som fixpunkter – också de är spikar
att, med femåringens tomma händer, 
hänga upp nakenheten på.

(Efter läsningen av Ingela Strandbergs ”Fast naknare nu” och ”Människa”)

         ———-

#3

marknadskrafterna
göder självkannibalen
– det blir skit ändå

affärsmän förökar sig
mer än himmelens stjärnor*

(Efter läsningen av Robert Blys ”Korsvägar” och ”Direktörens död”, 
*sista 2 raderna är en parafras av första raden i ”Direktörens död”)

         ———-

#4

blödande nålad
huvud och kropp åtskilda
och vi kan inte välja
obesluten blir beslut

arma människa arma spindel
många arma ben
många arma ögon

resande utan att resa
och alla dessa ögon ben
vad ska vi göra? arma människa
arma spindel

det är här vi blir gamla
och allting är redan
försent
stackare det är här vi nålas
och allting är redan försent

(Efter läsningen av César Vallejos ”Spindeln” och ”Sommar”)

         ———-

#5

Minnen anlägger vägar
för flykt och återkomst,
bygger många hus
för hågkomst och glömska.
Fyller bokhyllorna 
med nätternas språk,
de hängda klockorna,
genomskinligheten,
med klöverfältens blodbad
och sträcker på bokryggarna
som låter smärtans vinterflugor
samlas till en svart klase vindruvor.

(Efter läsningen av Ingela Strandbergs ”Epicentrum” och ”En pelare, stilla”)

         ———-

#6

Vi kör bil in och ut
i sömnen och plötsligt vänder händer.
Vattnen stiger, sjunker
och våra drömmar väntar vinter. 

(Efter läsningen av Robert Blys ”Uppvaknande” och ”Snöglopp på Merritt Parkway”)

         ———-

2 reaktioner till “Diktutmaning #1 – #6

  1. Spännande idé och dikter!

    Om du vill får du gärna skicka texter till Tistelblomma: https://tistelblomma.com/bidrag-submissions/. Jag letar alltid efter intressanta författare och poeter. 🙂

    Gilla

    1. Åhh, tack för kommentaren Jenny! Jag hade missat denna fullständigt. Jag skickar gärna dikter till dig och din fina sida. Återkommer ; )

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

<span>%d</span> bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close