Poesiutmaning #238-240

#238

Oraklet får säga vad det vill;
jag har ingen aning
vem jag är utöver detta:

Jordens navel är flyttbar.
Naglarna växer och klipps.
Jag har gått djupt in i skogen.

(Efter läsningen av Ingela Strandberg ”Det här är…” och ”När kon låg…”, ur ”Ingenstans mitt segel”)

        *    *    *

#239

Det rinner en dröm genom natten.
Vaggande segel och ändlösa tåg.
Om morgonen seglar jag dessa vatten
förundrad över vad jag såg
när drömmen försvinner 
under dagens horisont.

(Efter läsningen av Federico García Lorca ”Interiör” och “Rike”, ur ”Sviter” tolkade av Marika Gedin)

        *    *    *

#240

Cirkusen drog vidare.
Cirkeln av sågspån lyste
som en måne på fältet.

Kvar var djurens andar,
elefanternas längtan,
lindanserskans hopp,

mitt i den forna manegen
en hög ton från en klarinett
och cirkusdirektörens servila bugning.

(Efter läsningen av Pablo Neruda ”Hästar” och ”Allt som händer…” ur ”Personliga dikter” urval & tolkning av Artur Lundkvist och Marina Torres)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close