#334
Jag kommer att dö på sidan.
Ligga hoprullad som ett torkat löv,
sprött, brunt, fransigt.
Jag kommer att dö – oroa dig inte.
Det har skett förut.
Ingen fara, min vän.
Oroa dig inte. Jag ska dö
så snyggt jag kan.
De vanliga kläderna
kommer jag att bära
och någon kommer att bära
bort mig. Jag ska dö –
det är klart att jag ska. Ingen oro.
Bara så – på sidan,
hoprullad och det är precis
som det ska vara. Det har hänt
så många gånger tidigare.
Döden är en dörr jag bär med mig.
Inte någon väldig port,
utan en ordinär dörr.
Vi kan se den redan
eftersom jag bär den.
Ingenting att oroa sig för.
På dörren mitt namn,
och ett litet brevinkast
där jag redan fått de brev jag behöver.
Så jag ska dö, en dag
är det dags utan oro
och jag lägger ner dörren,
ligger på sidan hoprullad.
Ta det lugnt – det är
som det ska vara, det är så
det blir. Håll inte kvar
vid kläderna. Jag kommer att dö –
det sker nu, det har skett, kommer att ske.
Ingen fara, bara lämna kläderna.
Det ska bli tyst när någon
finner stenen med frågetecknet.
Fråga dig: Har han dött?
Ja, och snyggt var det:
som ett löv hoprullat.
(Efter läsningen av W.S. Merwin ”Nomaderna” och ”Bröd”, ur ”Vykort från Maginotlinjen”, översättning Ö. Sjöstrand, L. Söderberg, T. Tranströmer och J. Östergren)
* * *
#335
Ingen av klossarna passar
och här finns allt man inte behöver:
betonguggla med LED-lampor till ögon,
liten discokula av plast
att hänga på valfri plats,
godis av mycket tveksam kvalitet,
olika kvastar utan skaft,
Åsa Nisse på äventyr-DVD
för femtionio och nittio
där fru Niklasson och
hennes spänstiga dotter Elsa
blir sommargäster (ja det är som det låter).
Detta är gränsbygden
där människosjälen visar sig
vara fylld av hål.
(Efter läsningen av Louis Simpson ”Chokladpraliner” och “Kaviar på begravningen”, ur ”Kaviar på begravningen”, till svenska av Stewe Claeson)
* * *
#336
Från det här tåget
stiger man inte av.
Det går över ett annat land
och bortom.
Den fulle är väldigt tom.
Flaskorna skallrar mot varandra.
(Efter läsningen av Pablo Neruda ”Fadern” ur ”Personliga dikter” urval & tolkning av Artur Lundkvist och Marina Torres)
Stefan Albrektsson Poesi 