#20
”Jag vet inte hur jag
ska kunna förklara det här för dig”
(Ola Julén)
Jag vet inte hur jag
och allt ryms i fågelsången som bryter
igenom när vi gick i trean
satt vi i Örberga med skrapade knän
och både grus och gräs utanför
Inte visste väl vi vad som händer
med ett diagonalt streck över svarta tavlan
hur det klyver morgonen som
fastnat i nålfiltsmattan och dämpade ljudet
från de skrapande stolarna och de flackande
ögonen på tjugofyra elever och en
lärarinna som pumpade orgeln med fötterna
Hennes hår liknade en sjöfågel
som kunde dyka ner på en plats och sedan
plötsligt dyka upp tjugo meter längre bort
bredvid vassruggen och den gistna ekan
som ingen gav någon kärlek
vilket gjorde att den gjorde sin sista färd
för flera år sedan och nu bunden vid bryggan
väntade på att få sjunka mot slammig botten
Jag räckte upp handen
klockan tre minuter över nio
”Behöver gå på toa” men fröken
skakar på vingarna och sträcker på halsen
”Vi började för tre minuter sedan
du skulle ha passat på under rasten”
fötternas pumprörelser stannar inte
Mina ben studsar på tå
under bänken som vägde tusen kilo
av all kunskap som vilade
inuti bänkmörkret och väntade
på att återupptäckas och ingen
ska kunna förklara det här för dig
(Efter läsningen av Ola Julén i ”Orissa”)
