Stenshamn

vi slår upp kaffe som fortfarande smakar tidig morgon
i fyra färggranna plastmuggar
lutar vi oss framåt ser vi oss själva i den svarta ytan 

många har lämnat den här bryggan en sista gång
där vi sitter i skuggan av en fiskebod
fylld av glaskulor i nät och snidade fiskmåsar
och violpastiller och trätofflor och ljudet av händer
som vrids i händer och dagar som sträckts ut
tunna som sorgflor och tyllgardiner och tystnaden
hos räknade dygn och långa blickar
bortom redden och år ympade till år
och gråten i väggarna över dem som inte återvände

En reaktion till “Stenshamn

  1. Profilbild för henrikroslund

    Vemodets årstid lägger sig som en sockersöt karamell i munnen på läsaren. Lugnet, avskildheten, diktjagets uppfyllda och krasade drömmar, ja, händerna som vrids i händer lämnar en inte i första taget.
    Och ”gråten i väggarna över dem som inte återvände”… Ljuvligt. Du kan sannerligen måla ordbilder, Stefan. Supersnyggt!

    Gilla

Lämna ett svar till henrikroslund Avbryt svar

search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close