#106
Du korsar inte Jordan
över Slottsbron, och väl över
sitter de vise männen,
eftersom klockan inte är tio,
och kramar treåenhalvor
som förvaras i ryggsäckar,
plastpåsar och invändigt.
Nissans yta, morgonsolens guld,
lika splittrad som oss alla.
Arbetsmyrorna myllrar i bilar
över Slottsbron eller forslas
i buss över Österbro. Röksuget.
Stjärnan stannar. Melchior vaggar fram,
finner en fimp att röka.
(Efter läsningen av León Felipe ”Spanjorer” och ”Spanjor, din avundsjuka”, ur ”Spanien i mitt hjärta” i urval & översättning av Thomas Almqvist)
* * *
#107
Traktordäck.
(Klockan tolv.)
Petunior prunkar
ur däckets
inre.
Denna grusgång,
så rak!
Den väcker minnet
av tallars sus
och barfotafötter
mot varm trappa.
Jag bär på
Mnemosynes nio nätter
och ett däck.
Denna grusgång!
(Efter läsningen av Federico García Lorca ”Ljusglimt” och “Sommartimmar”, ur ”Sviter” tolkade av Marika Gedin)
* * *
#108
(10) Eftersom månen låg åt andra hållet
(9) somnade raketmannen också denna natt.
(8) Munnen torkade ut och i drömmen drev
tre föräldralösa björnar mot ett slott.
(7) Vi vred sömn ur näsdukar,
lät skeppen sjunka på långt håll.
(6) Astronauten grävde upp ett snöfall,
(5) snöfallet blev ett långt farväl
(4) och farväl är en kommande resa.
(3) Gässens formation, starflockens skolning,
(2) duvornas vagga och vi vet inte
(1) om den drömmande skriver ner reglerna.
(0) Där borta tar Neil Armstrong sina första steg.
(Efter läsningen av Rafael Alberti ”Expedition” och ”Fientlig måne” ur ”Generation 27!” urval & tolkning av Anders Cullhed)
Stefan Albrektsson Poesi 