#196
Jag slinker ledigt upp vid min sida
eller sträcker mig raklång över fältet
eller försvinner in under fötterna.
Undanglidande, följer varje rörelse.
Skuggboxaren duckar
och jag måste gå när jag går.
(Efter läsningen av Wisława Szymborska ”Skuggan” och ”Återkomster”, ur ”Aldrig två gånger” i urval & översättning av Per-Arne Bodin och Roger Fjellström)
* * *
#197
De skottar upp snövallar
kollisioner och illusioner
(inte ens måsarna tror).
Med en suck slår sig tågen fria från stationen,
ingen står i kö
(inte ens måsarna väntar).
Det knäpper i elementen,
telefonen ligger i radioskugga
(inte ens måsarna hörs).
Längre än nu och gör nu till detta
talas det bort under tiden det töar
(inte ens måsarna är här nu).
(Efter läsningen av Federico García Lorca ”Gökens första nattsång” ur ”Sviter” tolkade av Marika Gedin)
* * *
#198
solen snittar med sin dolk
skär utan blodsutgjutelse
i våra håglösa fontaneller
spikar upp skuggor
till allmän beskådan
av miljoner små dödar
i den stora gemensamma
(Efter läsningen av Manuel Altolaguirre ”Slut” och ”Aldrig mer” ur ”Generation 27!” urval & tolkning av Anders Cullhed)
Stefan Albrektsson Poesi 