#217
Man pustar ut
när både levande och döda,
nu högst levande, bugar
innan den verkliga ridån faller.
Först då delas retrospektiva manus ut.
Det hummas och ahhhas
och omfamnas och dunkas i ryggar och
utbringas skålar och uppskattning
delas ut till var och en,
som utan att veta det,
torkat bort tårar och teatersmink.
(Efter läsningen av Wisława Szymborska ”Intryck från teatern” och ”Faller från himlen”, ur ” Aldrig två gånger” i urval & översättning av Per-Arne Bodin och Roger Fjellström)
* * *
#218
Det vänder svindlande om igen
suget i djupet av magen
över höghus och låginkomsttagare
rungar gungan högre.
På den högsta punkten
slappnar kedjorna av
i tyngdlösheten svävar
ett ögonblick helt stilla.
(Efter läsningen av Federico García Lorca ”Gunga” och “Förvirring”, ur ”Sviter” tolkade av Marika Gedin)
* * *
#219
Driver omkring, som du säger,
redan skingrad, upplöst och omöjlig.
Försöker att ordna de sex bokstäverna
som säger vem jag är
och till vilket jag svarar: Ja?
(Efter läsningen av Pedro Salinas ”Dödar” och ”Ledig eftermiddag” ur ”Generation 27!” urval & tolkning av Anders Cullhed)
Stefan Albrektsson Poesi 