#340
Jag lyssnar på det alltför unga
paret som ville fortsätta leva själva
och samtidigt satte tre barn till världen.
Ansvaret för en tonårig Amanda
som vill dansa och en liten i barnvagn
spänner semesterresan till bristningsgränsen.
Bilen behöver flyttas – parkeringsavgiften
är för hög. Trots det beställs var sitt glas rosé.
Två glas och mellanbarnet vill ha O’ boy.
Jag lyssnar på alla språk samtidigt,
medan mellanbarnet balanserar
socker med fidget spinner. Och jag skriver
under det att mellanbarnets ögon söker mina.
Min penna skriver det outtalade
på blanka sidor,
det som gömmer sig
i hans och mina ögon
även om jag är förstfödd.
(Efter läsningen av W.S. Merwin ”På samma gång” och ”Det oskrivna”, ur ”Vykort från Maginotlinjen”, översättning Ö. Sjöstrand, L. Söderberg, T. Tranströmer och J. Östergren)
* * *
#341
I
Jag böjde mig över böckerna
redan som ung
levde jag många liv samtidigt
som drömmar i drömmar
Det var inte studier
snarare outtömliga matsalar
dignande överflöd som väckte
en aldrig stillad hunger
II
Många gånger steg någon gestalt ut
grep mig i armen och ledde mig
bort till
Jag har levt jag har dött
om och om igen
III
Orden är indrivna spikar i bygget
där jag bor och vi har spelat poker
till långt in om nätterna
En man sitter mitt emot mig
kan inte hålla sig för skratt
eftersom han sitter med en hand
som garanterar vinst
(Efter läsningen av Louis Simpson ”Baruch I-III”, ur ”Kaviar på begravningen”, till svenska av Stewe Claeson)
* * *
#342
Descartes fatala
misstag: ”Jag tänker inte…” –
så var han putsväck.
(Efter läsningen av Pablo Neruda ”De övergivna” och ”Förälskelser: staden” ur ”Personliga dikter” urval & tolkning av Artur Lundkvist och Marina Torres)
Stefan Albrektsson Poesi 