#337
Oftast finns det en tredje dörr
som få vill gå in igenom
eftersom den ser oansenlig ut.
Jag väljer den tredje dörren,
den som skingrar dimman
i de andra två,
och som inte stoltserar
med att bestämt leda någonstans
utan bara öppnar sig åt alla håll.
(Efter läsningen av W.S. Merwin ”En dörr” och ”En dörr II”, ur ”Vykort från Maginotlinjen”, översättning Ö. Sjöstrand, L. Söderberg, T. Tranströmer och J. Östergren)
* * *
#338
Chile!
Där har jag aldrig varit
förutom då jag stigit in i Nerudas ögon,
smakat det svarta saltet
i Atacamas torra tårar,
följt de dansande benen
som rör sig till gitarrernas dröm
om bergens snö, hammare och tåg
på väg söderut där hemma är
och där stolarna fortfarande väntar
på den förlorade sonen med penna
av kolibrifjäder, bländande snabb
då den med grönt bläck
sätter ner mig på Ojos de Salados topp
för att släcka min törst
efter själens väderväxlingar.
(Efter läsningen av Louis Simpson ”Lantvillan” och “Dvonya”, ur ”Kaviar på begravningen”, till svenska av Stewe Claeson)
* * *
#339
…blott tiden och denna strand
kysst av salt hav
kunde jag fylla dessa rader med
innan också det förgick.
Kvar ligger maneter
som torra läppar
i drivor.
(Efter läsningen av Pablo Neruda ”Svansjön” och ”De mänskliga villkoren” ur ”Personliga dikter” urval & tolkning av Artur Lundkvist och Marina Torres)
Stefan Albrektsson Poesi 