Som den nervösa bubblan i ett vattenpass
innan den vilar.
Så många döda andar, rök
över det mogna vetet en sommarkväll,
väntar på dem som skall komma med tomma
väskor där rälsen har täckts av blommor
och söka himlen vars moln
lagt sina händer över ögonen.
Jag minns en sjö med blad som föll
och lade sig på ytan innan de sjönk.
Det finns en sorg som inte kan
rensas bort i tärningsspelarens tjugoen ögon.
En spade begraver sig själv i sanden,
en hink står på huvudet och gråter otröstligt.
En dödsannons har stilla insomnat
denna dag av koltrast.
(Efter läsning ur DAGDRÖM av Bei Dao översatt och tolkad av Göran Malmqvist 1989)
Stefan Albrektsson Poesi 