#352
ett ansikte i fönstret ensamt
tala till mig tala om mig
i rummets dunkel
stiger inga röster
över tröskeln
tala till mig om moln
som drar förbi
utan att fastna som damm
på ensamma rutan
ansiktet drar sig tillbaka
(Efter läsningen av W.S. Merwin ”En ögonens bön” och ”Invid molnstigen”, ur ”Vykort från Maginotlinjen”, översättning Ö. Sjöstrand, L. Söderberg, T. Tranströmer och J. Östergren)
* * *
#353
Jag tog av skorna
innan trappan började sin stigning,
höll andan höll andan
och lutade mig mot dörren
med båda händerna om handtaget.
Jag skjuter alltid ut hakan
då jag inte vill att någon
ska höra hur låset glider upp.
Det är lättare än att förklara
var jag har varit ända tills nu.
(Efter läsningen av Louis Simpson ”Villa Rosalinda” och “Uppe sent”, ur ”Kaviar på begravningen”, till svenska av Stewe Claeson)
* * *
#354
Tystnaden rinner in i rummet,
mer orm än vatten,
mer vatten än kyla,
mer kyla än timmar
där nyheten gått fram
efter några få telefonsignaler.
(Efter läsningen av Pablo Neruda ”Hjälten” ur ”Personliga dikter” urval & tolkning av Artur Lundkvist och Marina Torres)
Stefan Albrektsson Poesi 