Är inte som någon av dina sippa rikemanssvanar
Skulle inte känna sig hemma i nån orörd damm
Väljer hela den stinkande strandlinjen, godispapper, kondomer
i dess tidvattenkant
Föredrar att böja sin muskulösa, lite smutsiga hals
ner i den Stora Sjöns vattenmassa,
Sveper, vad det nu är som svanar sveper,
Chardonnay av alger med bouquet av smörja,
Medan Clevelandsborna går förbi och säger Kolla
på den där stora ankan!
Skönhet är inte poängen här; självklart
är svanen vacker,
Men inte som Lorie vid 16, när
Allt var möjligt – nej
Mer likt Lorie vid 27
Som röker bort sina lediga dagar i sitt skitiga kök,
Hennes unge med astma tittar på TV,
Pojkvännen, som ännu inte vet att hon ska
Lämna honom, tvättar bilen på baksidan – och
Han är en liten puttefnask, och han dricker för mycket, och
Det är inte hans unge i alla fall, men han älskar henne, han
Gör verkligen det, han älskar dem båda –
Det är den sortens svan det här är.

–
The Swan at Edgewater Park
Isn’t one of your prissy richpeoples’ swans
Wouldn’t be at home on some pristine pond
Chooses the whole stinking shoreline, candy wrappers, condoms
in its tidal fringe
Prefers to curve its muscular, slightly grubby neck
into the body of a Great Lake,
Swilling whatever it is swans swill,
Chardonnay of algae with bouquet of crud,
While Clevelanders walk by saying Look
at that big duck!
Beauty isn’t the point here; of course
the swan is beautiful,
But not like Lorie at 16, when
Everything was possible—no
More like Lorie at 27
Smoking away her days off in her dirty kitchen,
Her kid with asthma watching TV,
The boyfriend who doesn’t know yet she’s gonna
Leave him, washing his car out back—and
He’s a runty little guy, and drinks too much, and
It’s not his kid anyway, but he loves her, he
Really does, he loves them both—
That’s the kind of swan this is.

Ruth L. Schwartz (1962 – ), The Swan at Edgewater Park från diktsamlingen Edgewater (Harper Collins, 2002).
En reaktion till “Svanen vid Edgewater Park”